Klapp på axeln
På två dagar har jag hunnit uträtta jobbiga ärenden.
Först ut var tandläkaren och borra två tänder. Har gått och oroat mig i över en månad över detta och när jag väl kommer dit möts jag av världens gulligaste tandläkare. Bedövning på tandköttet för bedövningssprutan. Så när hon säger att nu kommer det stickas lite och sekunden efter säger att det är klart utan att jag ens hinner blinka till av smärta börjar mina nerver lugna ner sig något. Borrningen kändes inte ett dugg och jag går därifrån, 30 min senare, med noll hål i tänderna och en läpp som inte hänger med när jag ler av lycka över den icke existerande smärtan som jag gått och gruvat mig i över en månads tid. Tack tack tack! Det enda som smärtade med besöket var väl plånboken. Men nu såhär i efterhand betalar jag nog gärna så pass mycket för att inte känna något.
Andra ärendet var cellprovstagning för första gången och vissa av mina kompisar går hellre till tandläkaren än gynekologen, men jag är tvärtom. Lätt att jag hellre går till gynekologen än tandläkaren.
Sista ärendet var att hämta ut passet som var färdigt. Efter att ha suttit 3 timmar på passexpeditionen för att göra ett pass väntade jag mig ännu en sen kväll. Efter att ha fått gått före i kön pga en snäll militär som gav mig hans nummer placerades jag plötsligt bara två nummer efter istället för nio. Tack tack tack! Så efter 30 min var jag färdig och har ett nytt pass i mina ägor och kan åka vart jag vill i världen! Ja nästan iaf. Känns otroligt skönt.
Nu vill jag unna mig något för dessa jobbiga ärenden som jag har utstått under två dagar. Funderar på nedan, hiss eller diss?
Först ut var tandläkaren och borra två tänder. Har gått och oroat mig i över en månad över detta och när jag väl kommer dit möts jag av världens gulligaste tandläkare. Bedövning på tandköttet för bedövningssprutan. Så när hon säger att nu kommer det stickas lite och sekunden efter säger att det är klart utan att jag ens hinner blinka till av smärta börjar mina nerver lugna ner sig något. Borrningen kändes inte ett dugg och jag går därifrån, 30 min senare, med noll hål i tänderna och en läpp som inte hänger med när jag ler av lycka över den icke existerande smärtan som jag gått och gruvat mig i över en månads tid. Tack tack tack! Det enda som smärtade med besöket var väl plånboken. Men nu såhär i efterhand betalar jag nog gärna så pass mycket för att inte känna något.
Andra ärendet var cellprovstagning för första gången och vissa av mina kompisar går hellre till tandläkaren än gynekologen, men jag är tvärtom. Lätt att jag hellre går till gynekologen än tandläkaren.
Sista ärendet var att hämta ut passet som var färdigt. Efter att ha suttit 3 timmar på passexpeditionen för att göra ett pass väntade jag mig ännu en sen kväll. Efter att ha fått gått före i kön pga en snäll militär som gav mig hans nummer placerades jag plötsligt bara två nummer efter istället för nio. Tack tack tack! Så efter 30 min var jag färdig och har ett nytt pass i mina ägor och kan åka vart jag vill i världen! Ja nästan iaf. Känns otroligt skönt.
Nu vill jag unna mig något för dessa jobbiga ärenden som jag har utstått under två dagar. Funderar på nedan, hiss eller diss?
kommentera
