Peas! (Peace?)

Denna vecka består mina arbetsuppgifter av att avlasta kundtjänst en smula och därmed ta hand om returerna som kommer in till oss. Man kan bara le när kunder returnerar sina kläder i "Findus Frysta Ärtor" förpackningar eller paketerar in paketen i tapet. Eller få gåshud när man upptäcker blodfläckar i luvan.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Jag kan även tala om att jag har blivit ett år äldre sedan förra gången jag skrev. Yikez.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Snart är det påsk också, två dagar kvar. Mi Familio åker till Båtas som vanligt och själv blir jag kvar härnere i Sthlm.
Hade det varit lite närmare än ca 80 mil enkel väg hade det inte varit någon tvekan om vart jag hade tillbringat min påsk. Jag saknar fjällen. Tror det är andra gången jag inte är med till fjällen till påsk. Det skär lite i hjärtat.
----------------------------------------------------------------------------------------------

Back in the days

Jag gjorde mig välförtjänt av veckopeng och lördagsgodis,
jag är skittight nu men ni har inte hört det första;
det var på den tiden jag kunde mörda för mina turtlesgubbar.
---------------------------------------------------------------------
That's right, back in the days.
---------------------------------------------------------------------
Jag känner mig uppåt. Jag gjorde en fantastisk upptäckt idag
som bevisar hur mycket jag har jobbat sista tiden. 200 ordrar.
Danmark. 2 månader. Zip Boom Pang. No need to say more.
Jag är glad. Glad för att dom äntligen förstår hur mycket jobb
jag och Enhagen har lagt ner. Danmark is killing me softly löd
min status på msn för inte så längesen. Nu är det över.
---------------------------------------------------------------------
Imorgon är det fredag. TGIF.


En annan dag

Idag är det en annan dag och jag är lätt bakis efter en grym personalfest på båten Borgila igår (fråga mig inte hur jag fortfarande kommer ihåg vad båten heter efter all alkohol som förtärdes under kvällen) Mina måltider idag har bestått av coca-cola, red bull, två hårdkokta ägg och chips. Perfekt bakis-tapas med andra ord.

Dagen har spenderats i soffan med filmer såsom UPP och New Moon, samt filosoferat lite kring livet med Norah Jones i öronen. Hon sjunger ju Come away with me, så vad ska man göra liksom?

Imorgon är det en annan dag.

sv. Är det värt det?

Jag vill bara skrika. Skrika så att all negativ energi kommer ur mig.
Jag vill skrika så högt att jag får ont i öronen.
Men när jag skriker kommer det bara såpbubblor. Vackra, fina, färggranna såpbubblor.
Jag är dålig på att säga ifrån när det är för mycket. Jag vill inte att andra ska se mig svag. När är egentligen för mycket? Egentligen vill jag bara skrika åt alla att låta mig vara.
Men när jag skriker kommer det bara såpbubblor. Vackra, fina, färggranna såpbubblor.
Jag tänker på det dygnet runt, jag tänker på hur jag ska lägga upp morgondagen för att hinna med så mycket som möjligt. Jag hinner inte slappna av. Jag hinner inte kolla runt och se vad som händer runtomkring mig. Är det värt att inte hinna med sitt eget liv?
-----------------------------------------------------
Hur vet man när man har gått över gränsen? Hur vet man när det är dags att sätta ner foten och säga ifrån? Hur ska man må? Jag vet inte. Det kanske inte är så farligt som jag känner? Hur vet man? Jag vill veta.



RSS 2.0