Nu flytter jag härifrån. Jag blir tokig på att jag måste skriva rövarspråk då det ej går att läsa mina inlägg från mobilen då å,ä,ö har knarkat ur eftersom jag har pillat för mycket med html koden och inte vet vad jag gjort. Därav blir det nu flytt till det ack så simpla blogspot. Det passar mig som handen i handsken då jag kan ställa in min design med några enkla knapptryck istället för att försöka mig på html. Nä, det där med webdesigner får jag nog lägga på hyllan ett tag till. Dessutom kan jag nu också uppdatera direkt från min iPhone. ÅH JA!

Jag hoppas ni orkar följa med mig hit istället: http://goodcilla.blogspot.com/
Puss på er!

Everyday I'm shuffeling.
Underbar lördag med löptur som frukost, dog på golvet i en halvtimme efteråt.
Var och handlade glass, glassat i solen på balkongen.
Tvättat så man har rena kläder till veckan som kommer.
Ätit kebabsallad till middag.

Nu sitter jag framför datorn, poppar musik och blir galet danssugen.
Bilden nedan får stå för känslan som jag har i kroppen just nu.
Everday I'm shuffeling.

Imorgon om en vecka drar jag till Turkiet.
YES! Mini-tripp med chefen för att besöka en leverantör.
Mini-semester med tre nätter i Turkiet. Jag hoppas att jag hinner se lite sol också medans jag är där!

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med min kärlek och kanske spela lite Resident Evil på PS3:an.
Så får det bli.

 

När vi ändå är inne på nostalgi-trippen så tänkte jag höra om det är någon som kommer ihåg spelet POG? Vad gick det ut på? Jag kom ihåg att jag var helt tokig i det! Hade två hela rör fyllda med pog och två stycken pog's i metall. Skulle man kasta dem på en hög med pog's och alla som vände sig fick man? Jisses, jag måste ha varit grym på pog isåfall.

På två dagar har jag hunnit uträtta jobbiga ärenden.
Först ut var tandläkaren och borra två tänder. Har gått och oroat mig i över en månad över detta och när jag väl kommer dit möts jag av världens gulligaste tandläkare. Bedövning på tandköttet för bedövningssprutan. Så när hon säger att nu kommer det stickas lite och sekunden efter säger att det är klart utan att jag ens hinner blinka till av smärta börjar mina nerver lugna ner sig något. Borrningen kändes inte ett dugg och jag går därifrån, 30 min senare, med noll hål i tänderna och en läpp som inte hänger med när jag ler av lycka över den icke existerande smärtan som jag gått och gruvat mig i över en månads tid. Tack tack tack! Det enda som smärtade med besöket var väl plånboken. Men nu såhär i efterhand betalar jag nog gärna så pass mycket för att inte känna något.
Andra ärendet var cellprovstagning för första gången och vissa av mina kompisar går hellre till tandläkaren än gynekologen, men jag är tvärtom. Lätt att jag hellre går till gynekologen än tandläkaren.
Sista ärendet var att hämta ut passet som var färdigt. Efter att ha suttit 3 timmar på passexpeditionen för att göra ett pass väntade jag mig ännu en sen kväll. Efter att ha fått gått före i kön pga en snäll militär som gav mig hans nummer placerades jag plötsligt bara två nummer efter istället för nio. Tack tack tack! Så efter 30 min var jag färdig och har ett nytt pass i mina ägor och kan åka vart jag vill i världen! Ja nästan iaf. Känns otroligt skönt.

Nu vill jag unna mig något för dessa jobbiga ärenden som jag har utstått under två dagar. Funderar på nedan, hiss eller diss?

Just ikväll är jag väldigt nostalgisk av mig och försöker minnas alla underbara leksaker man hade som barn.
Jämfört med de leksaker som finns tillgängliga för barn i denna generation är jag inte ett dugg avundsjuk.
Jag har inget att klaga på när det gäller min barndom, eller jo, kanske att mama inte sa stopp när jag åt så pass mycket godis att jag var tvungen att kräkas upp hälften. UEK.
Hur som helst, nostalgisk är jag just ikväll. Och ingen vill mer än jag ha en viewmaster igen, bara för att den är så jävla klockren. Jag ska slå till på en. Omedelbums, har sett att det finns annonser på tradera med kort från festivaler från Österrike.. Lite äldre action än kanske någon tecknad version.

ÅH! Jag slår till nu.

Och nu så vill jag sjunga att våre är skön, och träden är så fina och marken är så grön, och blommorna är vackra och höet luktar gott och solen är så solig och vattnet är så vått, och lilla fågeln flyger i boet ut och in, och därför vill jag sjunga att våren är här!

Jag kommer bli en sån, en gammal tant som pratar om vädret med allt och alla som korsar min väg. Men det är ju trots allt också så att man blir ju faktiskt påverkad av vädret och när solen skiner vill man ju helst dela med sig av den glädjen man känner inom sig. Som idag, jag vill helst bara gå omkring och vara übertrevlig till alla. Hälsa, le och  ge komplimanger. Men vi svenskar, vi är inte som alla andra, vi är inte såna som går och ger komplimanger till främlingar. Även fast det gör så gott när det är från just en främling man får höra något fint. Kommer så väl ihåg för två år sedan då jag gick på drottninggatan och en tjej kommer fram och frågar vart jag har köpt min jacka och berömde den. Den lilla lilla kommentaren om min jacka kommer jag fortfarande ihåg idag och blir lika glad.

Jag hoppas att nu när våren är här att alla blir mer positiva och kan ge varandra värme och kärlek. För även om det är fint väder, jag är glad och är lyckligast i världen så har jag ändå den där klumpen i magen som jag inte kan sätta fingret på. Det stör mig.

Vi körde fel och hamnade i Kina

Invigde mama och papas nya säng

 

Imorgon smäller det. ÅH, jag längtar nästan att få sitta i en bil i 6 timmar, lyssna på Sophie Zelmani och känna hur min saknad ökar i takt ju närmare vi kommer. Imorgon får jag krama om de som jag håller varmast om hjärtat. Älskade mamma, pappa och bror (och Fredrik såklart)! Jag kan inte önska mig något annat i födelsedagspresent än att få vara med dem en helg.

Lyssnar på denna fina version just nu och längtar tills klockan blir 08.00 imorgon!

Den här dagen blev inte alls som jag önskade mig när jag klev upp imorse.
Var till tandläkaren på koll och fick resultatet två hål, en i visdomstanden och en i framtanden. Mycket märkligt.
Hur som haver började jag nästan gråta när hon sa detta, borra är det värsta jag vet och det hälper inte hur mycket de än säger att de ska bedöva. Det där ljudet och ilningarna som stiger ända upp i hjärnan är det värsta. Och hur borrar man i en visdomstand? Hur kommer de åt?
Hade även tandvårdsbidrag så behövde bara betala 50:-, annars hade hela kalaset gått på 650:-. FÖR EN KOLL!? Råna mig gärna!? När jag ska tillbaka för att laga båda hålen (på samma dag.. uh) får jag hosta upp 1500:-. MJAU.

När jag väl var tillbaka på kontoret blev det för mycket på en gång. Packa kläder, hantera min inkorg, ringa samtal, kontrollera lagersaldo, göra inköp, designa artwork, svara på frågor, leta efter försvunna paket. AH! Helt plötsligt var klockan 17.00 och mitt huvud spränger av stress. Detta är det värsta, att lämna jobbet sönderstressad för att jag inte har hunnit göra det jag önskade under dagen.

Ikväll var det även planerat fest och lite reunion med fina Forsbergs-klasskamrater. Dock började en och en droppa av under dagens gång och till slut var det bara jag som var på. Tog beslutet att ta mig hem, bädda ner mig i sängen, bota huvudvärken och stressa ner. När jag kliver innanför dörren sitter det tre testosteron-fyllda killar och kollar på hockey. "HÖRRU!", "ÅÅÅHHH!!!", "KOM IGEN NU!", "JÄVLA SOPOR!"... Tillsammans med en Corona har jag nu åtminstone bäddat ner mig i sängen och tagit på hörlurarna där Melissa Horn får mig att varva ner. Nåväl, det var ju trots allt mitt mål för kvällen.

Imorgon vill jag shoppa. Bara för att jag kan, inte för att jag behöver.
Och nästa fredag är jag ledig, hade nästan glömt bort det. NORRLAND <3

Tre bilder som förklarar saknaden efter min bror just nu.
Tre månader är alldeles för lång tid.
Nästa helg kommer jag hem! JAA!

 

Jag måste erkänna. Jag har syndat med snusen. En kväll på en restaurang kunde jag inte motstå frestelsen när Fredrik tog upp snusdosan. Och herrejävlar (ursäkta) vad alla stressnerver försvann. Allt blev som rosa fluffiga moln och såpbubblor uppenbarades runt mig. Gudarns så gott det var! Jag måste ändock ge mig en klapp på axeln att gå ifrån nästan en dosa om dagen till noll nikotin över en natt. Huxflux. När jag väl bestämt mig för något är jag envis. (Om det ändå kunde funka när det gäller träning också..) Puh! Nu har jag biktat mig för dagen och nu ska jag hoppa in i duschen, för imorgon ska jag på kurs med fina Emelie! Inget mer kontorsjobb för denna vecka. Imorgon kväll vankas det även en OERHÖRT behövlig aw med tjejerna <3 *untz untz*